madetolove

Andreas.
Konsten att vridas ut och in. Jag har vuxit ifrån de gamla fotspåren. Jag har lossat tyglarna från min backspegels fängelse där jag satte fast mig själv en gång för nio år sen på Blomstervägen. Ibland kan jag minnas lukten av panikattacken i rummet, adrenalinet som pumpade i takt med min puls. Jag kan minnas kylan på min gåshud, hjärtslagen, men framför allt ilskan och hatet, frustationen över vad en annan människa kan göra med en. Hur jag bara satt där ihopkrupen, liten, psykiskt död och kär - och ryckte mig i bitar, tuss för tuss, som uppstoppad bomull, tills det inte fanns någonting kvar. Två år var en långsam och ännu mer smärtsam död. 

Men sen fann jag förmågan att växa igen. Jag tror inte det handlar om styrka, jag tror det handlar om mod. Jag tror det handlar mer om att vilja, än att kunna. Och se så stark jag är, så mycket jag åstadkommit. 

Lyckorus